Vad som händer
Ibland går inte alls som man tänkt sig, jag kom hit med en förväntning att få ett lärorikt och roligt år. Visst har det varit både roligt och lärorikt. Men mest har det varit jobbigt och tufft och de flesta dagarna har slutat i gråt för att jag vantrivs här. Jag har aldrig riktigt känt mig hemma här eller kommit familjen nära. Det mest jobbigast har varit med barnen, vi har inte alls kommit varandra nära. Speciellt när de inte försöker lära känna en, och när man själv har försökt ett tag och man inte får en respons så ger man nästan upp, men eftersom de är så självständiga barn så vill de knappt leka eller vara med mig, vilket jag då känner att jag gör ett dåligt jobb, men jag kan inte heller tvinga dem att vara med mig, vilket lite leder till att jag får prestationsångest. Hela situationen är svår att förklara hur den är, men varje gång jag måste gå tillbaka i huset får jag en klump i magen för att jag vill verkligen inte. Jag har fått stark ångest att vara här. Mitt huvud har känt som ett stort svart hål som varken vet ut eller in, speciellt eftersom de varit snäll mot mig, men det har varit något har känts fel. Men eftersom jag tänkt att det kommer bli bättre med barnen, det kan ta tid. Men efter tre och en halv månad har det inte blivit bättre. Min kropp har sagt åt mig att du kan inte må så här. Min kropp har börjat skaka, tårarna rinner från kinderna och jag börjar hyperventilera men även att det känns inte som jag kan andas. Tillslut har jag äntligen kommit fram till beslutet att gå in i Rematch för att det går inte må såhär. Rematch är att man bytar familj. Så man har två veckor på sig att matchas med en ny familj, annars får man åka hem. Jag går in i Rematch den 3 januari så måste vara stark och bo kvar hos familjen i en månad till. Men eftersom jag och barnen inte har kommit så nära har jag börjat tvivla om detta är något för mig. Är detta för mig, tanken går fram och tillbaka. När jag jobbar med mina barn så känns detta inte alls rätt. Men när jag som för någon dag sedan var hos en vän med hennes barn så blev jag så barnkär jag brukar vara. Jag vet ju att jag inte kan stanna i den här familjen. Men jag vet inte om det kommer bli bättre i nästa familj. Jag är rädd att må så dåligt igen. För detta är det jobbigaste jag har varit med om och jag kommer inte klara av att må så dåligt igen och man vet ju aldrig. Man kanske får börja om helt, en ny stad, måste hitta nya vänner, helt ny familj och nya barn. Rädslan stoppar mig att försöka igen, rädslan att må så dåligt. Skulle inte detta var ett roligt år, men tycker det är mest tårar som rinner från mina kinder! Jag vill vara här, men att leva i någon främlingshus är svårt. Är det värt att leva såhär för alla upplevelser man kommer få, det är ju frågan. Det jobbigaste med att lämna antingen att byta familj eller åka hem är såklart alla nya vänner man fått här, för nästan varje gång jag är ledig så umgås jag med dem. Att umgås med mina vänner här är en av sakerna jag som har gjort att jag hållt ut så länge, för varje gång har allt blivit bra för stunden när jag umgåtts med dem. Det kommer kännas jobbigt om jag bytar familj att hitta nya vänner som man trivs så bra med. Jag kommer sakna staden Chicago, som en är underbar och fin stad.
Men sen har det varit svårt att njuta av det när man mått så dåligt.
Men vad som än händer efter denna månaden så hoppas jag att det blir bättre!

Time Square



Brooklyn Bridge















Adrian Lux









Beautiful Skyline









Beacon's closet




Grafitti wall








Dumont Burger



På lördagen tog vi en tur till Brooklyn och Williamsburg. Vill blev båda förälskade i stället det var så mysigt. Brooklyn och Manhattan är sådan stor kontrast. Vi började gå dit och skulle till en resturang som vi hade sett var bra på internet innan vi kom dit, men när vi väl kom dit så visade sig att det var ganska populärt ställe så väntetiden var på ca en timme, och vi var jätte hungriga så bestämde oss att försöka leta upp något annat och hamnade på Dumont Burger, ett mysigt ställe med väldigt goda burgare.

Selfies!







Lavo





Thank God It's Friday!




Inställt Flyg!

Kom till flygplatsen vid sju tiden igår kväll, mitt flyg skulle gå vid 9,50. Checkade in och allt och satt och väntade på att jag skulle kunna gå på flyget och att det skulle åka. Men cirka en timme innan flyget skulle gå ropar de upp i högtalaren att mitt flyg har blivit inställt av vädret. Gick tillbaka till incheckningen som de sa att man skulle göra, fick välja att få mina pengar tillbaka eller om de skulle boka om ett flyg till mig, de flyget skulle gå klockan 9 på kvällen, så tänkte jag kanske kan hitta ett flyg som är ungefär i samma prisklass och avgår tidigare. började leta och hittade inget. Panikringde min föräldrar på viber mitt i natten och de försökte hjälpa mig. Först hittade vi inga flyg eller var det jätte dyra. Så jag tänkte då får jag väl ta de flyget som går på nio på kvällen imorgon. Gick och köpte tillbaka en plats där och fick betala 30 dollar extra, vilket egentligen inte är så farligt. Vi fortsätter leta och leta. Var väldigt läskigt att vara själv och inte veta var man skulle ta vägen. Men tillslut efter många timmars letande hittar vi ett flyg som går klockan ett på dagen, dock 1000 kronor dyrare än det andra, men mycket skönare att komma tidigare än att sitta och vänta på en flygplats. Bokar det flyget, letar efter ett hotell i närheten jag kan bo under natten, ringer till det första fullsatt. Ringer till ett annat, de hade ett rum till mig, går ut tar en taxi dit, checkar in och killen sa något till ig och jag nämnde något om att mitt flyg hade blivit inställt, så sa han jag sänker priset till dig lite. Så snällt. Åker upp till mitt rum, tar det lugnt ett tag och försöker andas av händelsen, innan jag skulle sova. Går upp, tar det lugnt, tills jag får ett mejl att mitt flyg är försenat, dock bara en halvtimme, men det är ändå typiskt att den ska bli försenad, kan inte min tur vända snart, Kommer till flygplatsen checkar in och allt, hör i högtalarna att mitt flyg har blivit ännu mer försenat och att det inte ska gå förrän 14.20, skulle gå vi 13.00 från början. Tanken att idag är även är min födelsedag gör allt mycket värre, känner inte ens någon känsla att jag fyller år. Så jag har ingen bra födelsedag. Nu hoppas jag att allt flyter på och jag kommer till Chicago snart.

Sushi Lunch



Härlig Helg I New York!





North park!





Skridskor i Millenium Park!





